Älgar på fel sida

Dagens jakt kan sägas vara helt utanför. Först drog Kalles hund med älg till grannmarkerna söder om oss. När vi släppte Farkas så blev det full fart mot norr. Vi började vid Naartijärvi och det tog inte länge innan Farkas hade uppe älg. Tyvärr rörde sig djuren mot Mattilas passlinje. Det blev sken över Hallaoja mot Isojänkkä. Vi kopplade Farkas söder om Naartijärvi. Efter en kort fikapaus fortsatte vi jakten. Vi gick över kraftledningen i riktning mot Vittikkonjänkkä. Farkas fick snabbt känning av djur och rörde sig norrut. Vi väntade ett bra tag men såg i pejlen att Farkas gått över vägen mot Långträsk. Nu gällde det att få in hunden. Vi körde mot Långträsk. Farkas var nästan fyra kilometer in på Kukkola. Vi tog oss mot ståndet för att kalla in hunden. Farkas skällde på ko med kalv. Tyvärr misslyckades vi med inkallningen ett par gånger. Jag körde hem Margith och återvände tillbaka till skogen. Jag gjorde två nya försök att få in hunden utan resultat. Jag återvände till bilen och tog mig till Haisukorsningen. Jag bestämde mig för att vänta in Farkas där. Jag förstod att ståndet skulle komma över Haisubäcken. Ståndet rörde sig bara några hundra meter på en timme. Strax före halv fyra såg jag kalven och kon med Farkas skällande intill komma ut på Haisumyren. Tyvärr var kameran hemma. Sakta rörde sig ståndet över myren. Mitt på myren går bäcken och när älgarna kom över den så blev det lite fart på djuren. Älgarna passerade mig på 40 meter. Farkas tvingades simma över bäcken och älgarna fick försprång. Jag kunde då kalla in hunden. Han hade då skällt i sex timmar. Han är en hund utöver det vanliga.

Älgarna rör sig vid skogskanten

Väntar på Farkas