Athena skäller älg
Jag börjar med det bästa. Nu på kvällen for vi iväg med Athena (11 år). Gamla takter sitter ännu i vår fina jämttik. Hon tog upp ko med kalv i Pörhönharju. Efter stöt förföljde hon i 2 km. Där fick hon åter stopp. Just nu visar pejlen att hon är 2,5 km bort. Jag får invänta ett tag här hemma och se vart det bär iväg.
Jaktdagen inledde vi som vanligt med kortdragning. Fyra hundförares hundar skulle ut och ställa älg. Passkyttarna hamnade på två linjer. Farkas släppte vi på Naatselkä. Tyvärr hittade han snabbt ett spår som gick rakt in i Mickes område. Inom kort var det ståndskall norr om oss. Vi hade en bra sväng att göra för att komma i rätt vind. Väl i läge började Margith gå på ståndet. Vi hörde att även Tjorven var med Farkas. Vem som började först är lite osäkert. Margith lyckades i svår terräng ta sig på 30 meter. Ännu hade hon inte fri sikt. Hundarna skällde på ko med kalv. Jag var drygt hundra meter bakom och bara väntade på skottet. Kon gick mot Margith och då var det kört. Full fart över Aavajoki och fram till Hirvijärvi där älgarna troligen simmade över. Farkas försökte runda sjön men gav upp vid södra spetsen. När han var 500 meter från oss hörde vi ett skott. Farkas hade riktningen mot skottplatsen. En kalv var påskjuten utan att bli kvar på platsen. Nu gällde eftersök. Farkas var på spåren och lyckades efter drygt 1 km ställa älgarna. Vi följde efter och stannade på vägen vid Järvenpääjänkkä. Jag såg kon och kalven. Margith stannade på pass och jag gick på ståndet. Det var ko med två kalvar. Vilken är påskjuten? Båda gick utan problem. En av kalvarna stod lite avsides och i mina ögon reste den ragg. Jag sköt kalven. Nu gällde det att syna den andra kalven. Jag kunde på nära håll gå mot ståndet och se att den andra kalven var helt frisk. Först vid slakathuset kunde jag se att jag skjutit rätt kalv. Kalven hade fått ytliga skador av påskjutningen. Tre hundar fortsatte att skälla på kon och den friska kalven.
Athena är fortfarande 2,5 km från oss och skäller ståndskall. Hon befinner sig i väglöst land med en stormyr mot väster och Keräsjokiån mot öster. Det verkar inte bättre än att jag måste ut i mörkret.