Älgjakt dag 7
Nu är vi igång med helgjakterna. Vi fick en fin jaktdag och man kan säga att allt gick bra, vi sköt ingen älg. Visst hade jag gärna skjutit en kalv för Bessy men så blev det inte. På grund av lite älg känns det bra vi inte fick älg idag. Bessy stod i tur att komma ut. Vi gick över Aavajoki nära odlingarna. Direkt efter att vi kommit över släppte vi henne. Efter att hon gjort tre sökrundor var vi nära Aavalammi. Bessy for upp på Aavakangas. Vi hörde en älgko locka och i samma veva började Bessy skälla nära bäcken. Det blev gångstånd mot Mattilarået. Där blev det fast ett tag sen blev det lugnt gångstånd in i Mattilas marker. Efter ca en halvtimme kom en annan hund på ståndet och djuren blev mer oroliga. Nu blev det gångstånd i en vid båge i drygt 4 km in tillbaka på våra marker. Det blev ganska fast på Kojvumaa snett bakom passlinjen. Vi hade nästan 2 km till ståndplatsen. Vi lämnade Aavalammi och började röra oss mot Sulkalammi. När vi var söder om sjön vid berget hade djuren åter tagit sig in på Mattilas sida där det blivit stopp. Vi stannade vid rået och inväntade vad som skulle hända. Bessy skällde på drygt 400 meters avstånd. Vi var rätt i vind och hoppades på turen att ståndet skulle återvända in på våra marker. Återigen började djuren röra på sig och då lämnade den andra hunden ståndet. Bessy fortsatte sitt intensiva skällande.
Vi gjorde upp eld och avvaktade. När Bessy skällt i tre timmar stod djuren. Jag meddelade att passarna kunde ta sig till jaktkojan. Efter att vi väntat i en timme bestämde vi oss för att ta oss till Naatseläkvägen. Vi hade att gå 1,7 km. Vi gick över Aavajoki på södra spången. Mats kom och körde oss till bilen. Vi körde till jaktkojan för en kort matpaus. Med bil tog vi oss så långt vi kunde komma utmed Naatseläkvägen. Bessy skällde på Harjunmaa långt in på Mattilas marker. Vi hade drygt 1,5 km till ståndplatsen och vi bestämde oss för att avvakta eventuella rörelser. Tyvärr hände inget, Bessy skällde på samma plats. När hon skällt i över 5,5 timmar hörde vi att hon började bli något hes i skallet. Det var nästan 20 grader mitt på dagen så nu var vi rejält oroliga om Bessys hälsa. Vi bestämde oss för att jag skulle gå och stöta älgarna och få in hunden. Simmunajänkkä, en blöt myr drygt 800 meter bred gjorde att jag fick göra en kringgående rörelse på drygt 3 km. Jag gick rakt mot ståndet i fel vind. När jag hade 50 m kvar såg jag djuren samtidigt som det blev sken. Jag kunde koppla Bessy när hon skulle hälsa på mig. Hon var rejält besviken att inte få fortsätta. Bessy hade skällt i ett i nästan 7 timmar. Nu gällde det att ta sig tillbaka till bilen där Margith väntade på oss. En fin jaktdag var över.