Hundarna jobbar på

Det är bara att säga att Bessy ångar på. Margith släppte Bessy på Pörhönharju. Efter tio minuter var det igång, ståndskallet. Hon tycks ha en enorm förmåga att hitta och ställa älg. Det blev i nästan fem timmar som hon skällde. Margith hade varit ytterst nära att få kalven när djuren gick över en rågång. Hon fick göra en stor omväg på två kilometer för att komma i rätt vind. Efter att jag avslutat jakten med Phoenix gick jag för att hjälpa Margith. Innan jag kom i läge på norra Ruutilammimyren såg jag kalven gå 40 m före kon tillbaka in på Phörhönharju. Mycket svårt att komma i läge när kon bevakar hunden och kalven står upp till 30 meter vid sidan. Jag gjorde ett försök att komma i läge men djuren skenade iväg och jag kopplade Bessy.

Jag hade på morgonen släppt Phoenix i Haapasaari. Efter en dryg halvtimme fick han upp älg på gränsen till grannmarken på Mäntyvaaras sydspets. Ståndet rörde sig in mot Röyntänvaara. När en annan hund kom in på ståndet slutade Phoenix att skälla och kom tillbaka. Vid två tillfällen fick han upp älgar som direkt skenade iväg. Troligen fjolingar som var synliga i området. Jag började märka att Phoenix var trött eftersom söket blev snävare. Just när jag var beredd att avsluta jakten och kalla in Phoenix började han skälla 300 meter från mig. Han skällde riktigt bra. Jag stod stilla i nästan en halv timme innan jag tog mig närmare. Efter att jag sista biten tagit mig fram krypande kunde jag se ett stort djur, troligen en tjur. Det behövds inte mycket för att jag skulle få älgen i sken. Ett litet skrapljud från en kvist och djuret skenade iväg. Phoenix följde efter men fick inte stopp. Vid Akusjärvivägen kopplade jag hunden. I morgon får han vila. Hundarna har gjort riktigt bra ifrån sig. Bessy har varit helt underbar i arbetet. Tyvärr har det varit stolpe ut för vår del. Men som alla hundförare vet är det inte lätt att komma i bra läge.