Fin jaktdag

Phoenix tog upp nästa direkt efter släpp. Det blev fast på upptagsplatsen ca 300 meter från mig. Jag släppte honom på Akusvaara vid stora kraftledningsgatan. Jag lät Phoenix skälla ett bra tag innan jag började gå på. Det var inte skarpt i skogen så det var ganska enkelt att komma närmare. Tyvärr var det ingen vind så när jag var i anslutning till ståndet så fick djuren känning av mig. Ståndet rörde sig sakta mot ån där det blev stopp. Under flera timmar skällde hunden på kon och kalven alldeles intill ån. Jag hade tagit mig till myren och stannade vid pass 31. Min förhoppning var att djuren skulle vända tillbaka mot Akusvaara. Att ta sig närmare var omöjligt. Det var så skarpt på myren. Trots att myren bara är knappt 100 meter bred ville jag inte ta mig närmare med risk att djuren skulle ta sig över ån med Phoenix efter. Just nu är det drygt en meter is vid stränderna. Plötsligt började ståndet röra sig tillbaka som jag trodde. Men när djuren var ca 20 meter från myrkanten blev det sken. Vid pass 27 passerade djuren kraftledningen. Jag började ta mig tillbaka mot bilen. När jag var på kraftledningsgatans högsta punkt hörde jag Phoenix åter skälla på älgarna. Jag såg djuren på kraftledningen 300 meter från mig. Det blev gångstånd söderut på östra sidan om sjön. För mig blev det att invänta var jag skulle kunna koppla hunden. Plötsligt blev det sken när ståndet kommit i höjd med Eskils stuga. Djuren drog över signalvägen och gick över ån ca 900 meter söder om vägen. Phoenix är enormt duktig på att förfölja och ställa på nytt. Men tur att han inte simmade över ån. Jag åkte för att locka in Phoenix. Klockan 2 kom han till mig och hoppade in i bilen. På morgonen hade Bessy skällt på ett ensamt djur. Margith fick aldrig tillfälle att se vad det var för älg som Bessy skällde. Älgen gick över ån vid Liipakoski. Ett vanligt ställe där älgarna går över.

Jaktmorgon

Keräsjokiån