Ståndskall på fel marker
Det viktigaste är att hundarna tar upp älg och får stopp på djuren. Att få skjuta för Bessy och Phoenix är ju det vi har som mål inför varje jaktdag. För det krävs både skicklighet och tur. Skickligheten består av att tyst kunna ta sig in på ståndet. Tur i att vindarna är stabila samt att djuren inte går in på grannmarkerna. Idag behövde vi inte ha tur eller skicklighet. Både Bessy och Phoenix skällde idag på andras marker. Phoenix var lite trög i starten. Kanske berodde det på hans fina arbete under gårdagen. Han sökte lite för snävt men han lyckades till slut få upp en älg. Det blev inte stopp på upptagsplatsen. Det blev direkt gångstånd. Ståndet gick förbi passlinjen in på Mattilas marker. Sven såg en tjur passera linjen. Ståndet fortsatte 5 km söderut där det blev sken. Phoenix stannade vid norra änden av Präntijärvi. En jägare ringde upp mig och sade att de hade kopplat hunden. Tjuren hade passerat jägaren i sken men som tur var stannade Phoenix vid en fälld älg. Jag fick åka en lång runda för att hämta hunden.
Bessy tog upp älg 500 m in på Kukkolas marker. Margith fick vänta vid vägen och hoppas att ståndet skulle röra sig mot henne. Bessy hade fast stånd i fyra timmar innan det sakta började röra sig längre in på Kukkolas marker. Jag hämtade Margith för att ta fika vid jaktkojan där övriga jägare började samlas. En kalv var skjuten och medan vi satt och grillade hörde vi ett skott. En ko eller kviga var skjuten. Efter fikat och grillning åkte vi en sväng hem för att rasta småhundarna och lämna våra vapen. När vi åkte tillbaka för att hämta Bessy såg vi att Kukkolas jägare höll på att samlas. De skulle gå drevkedja mot området där Bessy skällde. Vi sa att vi åker in till grillplatsen i Hajsu. Bessy skällde 500 meter från grillplatsen. Det blev en lång väntan i bilen. Innan drevkjedjan och passare var på sina platser hann vi slumra till flera gånger i bilen. Äntligen kunde vi höra drevkjedjan närma sig. Bessy fortsatte att skälla på samma plats. Plötsligt hade vi inte kontakt med hunden. Trackern visade att Bessy var offline. Skallet hördes inte längre. Jag ringde till hunden och visst skällde hon. Det märkliga är att älgen inte skenade iväg trots skrikande jägare. Vi fick tillfälliga kontakter med Bessy. Efter att drevkjedjan var klar skenade älgen långt in mot Puutikka. Bessy skällde i drygt 10 timmar. Vi kunde koppla henne knappt en timme efter att hon slutat skälla.