Älgjakt dag 18

Vintertid och ny jaktdag. Efter samlingen hämtade vi Farkas för att släppa honom vid Aavajärvi. Vi hade inga passkyttar med oss. Passen placerade jag i Haapasaari där Karl-Erik och Mikael skulle gå med sina hundar. Efter sju minuter kom så första skallet. Det blev stopp på Lapinvaara. Ståndet flyttade sig över Långträskvägen och in på Kukkolas marker. Av spåren kunde vi se att det rörde sig om ett ensamt djur. Det blev gångstånd som sakta rundade Aavajärviträsket. Vid kanten av Aavasölkä blev det fast. Vi åkte hem och fixade till i stallet. När både Karl-Erik och Mikael var klara samlades vi i grillkojan för  korvgrillning och samtal. Farkas fortsatte att skälla på exakt samma ställe vid Aavasölkä. Margith och jag åkte efter Kalajärvivägen för att få kortaste väg till ståndet. Vi hade 1,5 km att gå.  Vid två tillfällen kom vi på knappt 50 meter. Jag såg att det var en stor älg men kunde inte se om det var ko eller tjur. Efter andra tillfället gick det undan och det gick inte att få in hunden. Farkas fick återigen stopp efter 800 meter. Nu ville vi inte ta risken att återigen gå på och få hunden längre norrut. Vi åkte hem för att invänta nästa rörelse. Pejlen inställde jag så att om han lämnar 250 meters radien får jag signal. Jag åkte iväg mot Luleå för att leverera Catrins småhundar. När jag var hos Catrin kom signalen att Farkas hade rört sig utanför den inställda radien. Jag ringde hem och bad Margith åka utmed Kalajärvivägen för att koppla hunden.  Farkas hade skällt i sju timmar utan uppehåll. Bra gjort av Farkas under årets älgjakt. Han har varit ut 14 gånger och haft fasta stånd lika många gånger.