Vid sidan om
Arkiv
Kategorier
Kontaktuppgifter
bertil@segerlund.net

Älgjakten 2011 är över

Vilken fin avslutning vi fick på årets älgjakt. Tre kalvar och en tjur blev utdelningen den här helgen. Men framförallt var det hur vi lyckades genomföra helgens jakt tillsammans med Farkas som blev glädjeämnet. Idag var vi åter på Hirvivaara. Tyvärr var det mitt minne eller bristen på minne som gjorde att vi begav oss på samma jaktmarker som igår. Jag hade nämligen glömt mina knivar vid gårdagens slaktplats. Farkas sökte som vanligt mycket bra. Vid 12-tiden vände vi tillbaka mot bilen. Farkas hade varit en lång runda in på Mattila. Vid pass 30 kom vi på spår efter ko och kalv. Kvart i ett börjad han skälla, fast och fint som vanligt. Hörbarheten var enorm och vi trodde först att han var bara ett par hundra meter från oss. Pejlen visade att ståndet var på Hirsiselkähöjden. Vi hade bara att ta oss till ståndet, 1,6 km från oss. Novemberdagen är kort och vi hade tiden emot oss men vi chansade att vi skulle lyckas komma till skott. Strax efter två hade vi kommit fram. När det var 100 meter kvar började Margith ensam röra ta sig fram sista biten. På 40 meters avstånd såg hon att det var kon och kalven. En liten rörelse gjorde att ståndet rörde sig 100 meter. Margith sa att det är för svårt att skjuta i skymningen. Jag gick på ståndet och såg både kon och kalven men nu var det ingen mening att skjuta. Även om det var knappt en timme efter solens nedgång så var det för mörkt att skjuta. Vi stötte och lockade på Farkas. Det gick loss men Farkas ställde älgarna efter 400 meter på Pörhönharju. Vi gick mot bilen för att åka hem. Vår förhoppning var att älgarna skulle ta sig över Keräsjoki.

Klockan fem for jag i mörkret för att komma på ståndet och försöka få fast Farkas. En märklig upplevelse att i mörker med hjälp av ficklampa ta sig fram. Jag kom alldeles inpå ståndet innan älgarna skenade iväg. Jag lyckades inte få in hunden. Efter 600 meter hade Farkas återigen älgarna fast. Jag vände hemåt efter Ruutilammimyren.  Ståndet rörde sig inte något under två timmar. Efter sju timmars skällande lämnade Farkas ståndet och sökte sig till mina spår. Mitt i byn kopplade vi en trött hund.

En fantastiskt fin jaktdag avslutade årets älgjakt på barmark den 27 november.

Farkas, jakthunden

Margith, jägaren

 

Jag, hundföraren

 

Hirvivaaras fina natur