Phoenix och kvigan

Idag var det riktigt många hundar ute i västra laget. Totalt sju hundar fick komma ut för att ställa älg. Trots mängden hundar så blev ingen älg skjuten.  Margith gick med Bessy och jag med Phoenix. Bessy kom i kontakt med älg men det var djur som bara skenade. Jag släppte Phoenix vid plåttornet, pass 17. På andra sökrundan fick han upp älg. Det blev fast stånd på platsen 150 meter från mig. Föret var något skarpt så det var inte lätt att komma på ståndet. För varje steg fick jag verkligen se upp att inte göra några misstag. När jag var på 80 meter såg jag Phoenix i fullt skall samt en skymt av älgen. När jag var på 50 meter stannade jag för det gick inte att ta sig närmare. Älgen var riktigt sur på hunden och gjorde flera rusningar efter Phoenix. Ståndet kom närmare mig för varje rusning och jag kunde se att det var en kviga. Eftersom vi skjutit vår andel av hondjur så var det bara att lyssna och titta på Phoenix fina arbete. Efter ett tag kom en annan hund in på ståndet. Det blev oroligt och kvigan skenade in på Kukkolas marker. Det blev stopp vid Hallajärvi. Efter att en tredje hund kom på ståndet så skenade kvigan på nytt. Phoenix lyckades få stopp efter 2 km. Efter lång väntan körde jag in efter Haisuvägen. Jag gick mot ståndet för att försöka få in hunden. Jag var inte säker om det var kvigan som han skällde. Det var massor av älgspår i området. Ståndet vände tillbaka och det blev på nytt stånd vid Hallajärvi. Där skällde han i ett par timmar. Jag stod på vägen och hoppades att ståndet skulle komma mot mig. Återigen kom en hund in på ståndet. Som tidigare blev det nästan direkt rusning. På pejlen såg jag att det kom i riktning mot mig. När älgen passerade vägen med Phoenix efter, samt Malins hund, såg jag att det var samma kviga som Phoenix återigen försökte få stopp på. Det blev bara kortare stopp. Phoenix följde efter i flera km. När han hade passerat Naartijärvi gav han upp och vände tillbaka. Klockan två kunde vi koppla Phoenix.

Phoenix och kvigan