Vintern är över
Vintern har vi lämnat bakom oss. Nu tar vi nya tag inför kommande jaktsäsong. Vi hade planer att få en
ny valp men tyvärr blev vi inte tilldelade valp som vi hoppats på. Våra hundar år friska och krya. Phoenix
är 10 år men verka ha orken kvar att köra minst ett år till i älgskogen. Nu gäller det att båda hundarna får
bra med träning fram till jaktstart.
Årets älgjakt är över
Vi har avslutat årets älgjakt. Det har varit en riktigt fin jakthöst. Tyvärr satte svaga och förrädiska
isar i sjöar, åar och bäckar stopp tidigare än vad vi tänkt oss. Phoenix och Atlas tvekar inte att hoppa
i vattendrag för att simma över för att komma till eller efter älgar. Hundarna har skött sig riktigt bra.
I stort vid varje släpp har hundarna fått tag på älg. Fina ståndskall har vi fått uppleva. Jag fick skjuta
tre älgar och Margith sköt en älg. I laget har vi skjutit 7 tjurar, 5 kor och 18 kalvar. Vi har haft bra med
ko och kalv. Tyvärr har vi något för liten andel tjurar i stammen. Vi får hoppas på att tjurandelen ökar.
Här krävs att kretsens jaktlag är överens om att höja tjurandelen.
Vi funderar på att skaffa en ny valp under vintern. Min förhoppning är att hitta en februarivalp.
Det hade varit kul om vi hade fått tag på en meriterad tik att para med Sortivaaras Atlas. Tyvärr är det
svårt att lyckas med det när man inte tillhör den gruppen med avel.
Nu är vintern här och vi får köra olika former av träning med hundarna.
Jaktfri helg
Den här helgen fick hundarna vara hemma. Isarna utmed åar och bäckar och svaga sjöisar
gör det alltför riskabelt att släppa Atlas och Phoenix. Båda räds inte att hoppa i kalla
åar och bäckar för att komma till älgar eller att följa efter flyende djur. Vi har möjlighet
att skjuta ytterligare 2 kalvar, 2 kor/kvigor och 1 tjur. Vi har skjutit 18 kalvar, 7 tjurar och
5 kor/kvigor. Förhoppningsvis kommer vi få möjlighet att släppa hundarna under minst
en helg.
Fina arbeten av båda hundarna.
Igår hade vi bara Atlas med oss på jakt. Han tog upp älg som skenade iväg 6 km innan han
släppte och vände tillbaka. Vid kraftledningen nära ån tog han upp en ensam älg. Det blev
ståndskall på flera ställen utmed Keräsjokiån, Ståndet gick över ån in på andras marker,
Jag gick mot ståndet för att locka in hunden. Älgen simmade över ån.. Jag var snabbt vid
ån för att försöka koppla Atlas men han simmade över efter älgen. Jag lyckades få Atlas
att simma tillbaka och vi tog oss till bilen.
Idag var båda hundarna med. Jag släppte Atlas på Lappinvaara. Ganska snabbt hade han spår
som han började följa. Han rundade Brännvallsträsket in på Hallavaara och fortsatte in på
Kukkolas marker. Efter 6 km förföljande gav han upp och vände tillbaka. Margith hade släppt
Phoenix på Hallavaara. Han tog spåren efter älgen som Atlas följt. En bra bit in på Kukkolas
marker fick han upp en ensam älg. Atlas kom till vägen och Margith kunde koppla honom.
På Hallavaaras östra sida fick Atlas gå ut på nytt. Han gjorde en sväng in på Kukkolasidan
innan han kom tillbaka och gick in på Lappinvaara där han började skälla på älg. Jag lyckades
ta mig in på ståndet och såg att han skällde på en stor ko. Det blev sken in mot Aavajärviträsket.
I det blöta området lämnade Atlas kon och jag kunde koppla honom i byn. Nu hade vi att få
hem Phoenix. Han skällde på Kobergets västra sida. När jag var 30 meter ifrån ståndet gjorde
jag en inkallning och Phoenix kom direkt till mig. Det kändes skönt att ha båda hundarna
kopplade redan klockan 2.
Ståndskall på pinntjurar
Det tog inte många minuter för Atlas att få upp älg. Han visade direkt när han hoppade ut från
bilen att han kände av älgar. Efter att jag spänt fast pejlen fick han gå ut på sök. Han försvann
snabbt mot Aavajokibäcken och började skälla. En annan hund kom på ståndet så det blev gångstånd.
Även Phoenix anslöt sig till ståndet. Söder om spången vid tolvan simmade älgarna över in på
östra sidan. Phoenix och Azlan simmade efter. Atlas valde att lämna området och vände tillbaka
mot mig. Vid Naatselkätorpet hade han uppe en ny älg. Jag kom ganska snabbt fram till ståndet.
En pinntjur kom upp på vägen. Avståndet var inte långt men det går inte att skjuta längsmed väg
med tanke på kulfång. Tjuren vände tillbaka och vinklade av söderut. Jag kom vid ytterligare två
tillfällen nära ståndet utan att få skottläge. Älgen skenade in på Kukkolas marker och Atlas lyckades
inte få stopp utan vände tillbaka. Kalle plockade upp honom på vägen mot Långträsk. Phoenix
fortsatte med älgarna in mot Sulkakallio, Det blev fast stånd just innan rået mot Mattilas marker.
Margith lyckades efter 1,5 km avancemang komma inpå ståndet. Hon såg att Ph0enix skällde på
ko och en pinntjur. Vid ett tillfälle hade hon rent skjutfält men då var Azlan emellan så hon
kunde inte skjuta. Ståndet var under lång tid på rået. När det rörde sig en bit in på Mattilas sida
lämnade Margith området och gick över spången vid pass 20. Efter grillning och fika tog jag
och Matti oss mot ståndet som nu var nära Aavajokibäcken. Vi kom nära ståndet och kunde
se kon och pinntjuren vid bäcken. Jag försökte locka men lyckades inte få in Phoenix. Tjuren
hoppade i bäcken och simmade över. Phoenix fortsatte att skälla på kon. När jag var ca 5 meter
ifrån simmade även kon över. Phoenix hoppade i och simmade efter. Vi lyckades koppla Azlan.
Älgarna skenade in på Naatselkä och sen på nytt över bäcken. Det blev fast på Aavaselkä.
Efter att vi hämtat den andra bilen vid grusgropen såg jag att Phoenix lämnade älgarna
och tog sig till spången för att ta sig över bäcken. Kort efter kunde jag koppla en blöt Phoenix.
Imorgon får han vila efter dagens skällande i drygt 6 timmar.