Vid sidan om

Arkiv

Kategorier

Kontaktuppgifter

bertil@segerlund.net

Sortivaaras Modig. Atlas

Atlas.

Nu har vi hämtat hem valpen. En stabil kille på drygt 6 kg som kommer att heta Atlas. Han gillar att vara ute och hitta på bus och söka fram pinnar och annat som kommer fram när snön smälter. Det går bra med Fiona, Bessy och Phoenix. Nu gäller det att han ska känna sig hemma här i Kattilasaari.

Ny valp

Gått ett tag från senaste inlägget. Hundarna fick vila ett par veckor direkt efter jakten. Därefter har det
blivit promenader och sparkåkning. I december smet Phoenix under en promenad. Det blev ett dygn av oro.
Tung snöstorm gjorde att det inte gick att höra hunden. Efter 24 timmar hörde Margith honom skälla på
Pörhönharju. Jag lyckades kalla in Phoenix efter 25 timmars skällande.

Vi har gott om älgar i markerna. Många djur följer utmed vägarna så det gäller för bilförare att ta det
försiktigt när man är ute och kör.

 

Vi har bokat en ny valp. Det kommer att bli en hel del jobb om drygt två månader.  Men det är alltid lika
roligt att träna in en ny jakthund.

Årets avskjutning

Årets avskjutning har gått enligt plan. I Vojakkala VVO har vi skjutit 9 tjurar, 9 ko/kviga och 29 kalvar. Det här gör att vi skjutit 5,2 älgar per 1000 hektar. Total i Haparanda södra ÄSO har vi skjutit 91 djur vilket gör att vi kommer upp i 4,7/1000 ha. Kukkola – Kärrbäck ÄSO som ligger direkt norr om oss har skjutit 99 djur. I dessa två ÄSOn har 190 djur fallit.

 

I Vojakkala VVO har vi inte haft några eftersök under årets älgjakt. Alla djur har fallit nära skottplatsen. Jag har rapporterat in alla skjutna djur i Viltdata och gjort slutrapport på avskjutning älg.

Årets sista älgjakt

Idag avslutade vi årets älgjakt. Det blev en fin jaktdag med Bessy. Phoenix fick stanna hemma efter gårdagens hårda arbete. Vi släppte Bessy på Pörhönharju. Efter en snabb sökrunda på åsen drog hon mot jaktkojan och in på Kukkolas marker där hon började skälla på ko med kalv. Det blev fast stånd vid Hirvioja 500 meter från vägen. När hon skällt i 3 timmar gick jag mot ståndet för att få in Bessy. Det var svårt att få fart på djuren. Älgarna och Bessy var på västra sidan om bäcken och jag på den andra sidan. Jag följde efter på nära håll fram till vägen. Margith såg djuren gå över in på våra marker. Det blev åter stopp vid bäcken. Efter en snabb sväng hem var vi tillbaka. Margith gick på ståndet för att få in Bessy. Hon kom på 10 meters avstånd och kunde koppla hunden. Älgarna vände tillbaka mot upptagsplatsen.

 

Vi har haft en fin höst med många trevliga upplevelser med våra två jämtar. Båda hundarna har varit på topp under hela hösten. Det har varit många och långa ståndskall. Det är endast vid få tillfällen som det inte blivit ståndskall. Margith har fått skjuta en tjur och jag en tjur och tre kalvar. Även andra i laget och i grannlaget har fått skjuta älg för Phoenix. I Vojakkala VVO har vi fått 29 kalvar och 18 vuxna.
Under menyn Älgjakt kan du se årets avskjutning. På lördag är det styckning av två vuxna älgar samt att vinterställa slakthuset.

Tio timmars ståndskall

Jag gick med Bessy och Margith med Phoenix. Bessy gjorde ett par rundor på Lapinvaara innan hon drog över mot bäcken. Hon följde bäcken söderut efter spår. Innan odlingarna korsade hon bäcken och in på Aavakangas och vidare in på Sulkakallio. Det blev några kortare stopp med några skall innan hon gav upp och vände tillbaka. Jag körde till den översvämmade och isiga spången vid pass 12. Efter många försök lyckades Bessy ta sig över och jag kunde koppla henne.

Margith släppte Phoenix på Aavakangas/Ruotimaa. Efter en kvart började han skälla. Ståndet var nära odlingarna i Aavajärvi. Margith gjorde en runda för att komma i rätt vind. När hon var 70 meter ifrån övergick det i gångstånd och gick mot Järvenpääjänkkä, Tyvärr korsade kon och kalven vägen och gick in på Kukkolas marker. Kalle hade skjutit en ko och jag fick uppdraget att hämta älgen med min fyrhjuling. Anders körde släpet med fyrhjulingen till Håkans väg. Därifrån hade jag 1,3 km till kon. Stubbar och stenar gjorde att det inte var alltför lätt att hämta djuret. Jag fick korsa en smal blöt myr med risk att fastna. Det gällde att hålla bra fart. Väl tillbaka med älgen vid släpvagnen var det bara att dra upp kon. Jag körde hem,11 km, med fyrhjulingen eftersom det inte fanns plats på släpet. Snabbt tillbaka till Aavajärvi för att få hem Phoenix. Jag var på ståndet fyra gånger utan att lyckas få in hunden. Jag åkte hem för att äta. Phoenix skällde nära Kalajärvivägen. Vi åkte tillbaka och jag gick rakt mot ståndet men jag hann inte gå långt innan Phoenix kom rakt mot mig. Klockan var 18.15 när jag kopplade honom och då hade han skällt i 10 timmar.