Segerlund.net

Igår hade vi en ledig dag. Så bra att ha torsdagar för återhämtning. Främst är det viktigt att hundarna får vila ut. Det märktes att det varit tre tuffa dagar i värmen, för hundarna vilade hela dagen. Idag gick jag med Bessy och Phoenix fick tillfälle att följa med Margith till jaktmarkerna. Den här dagen blev ganska lika tidigare dagar. Margith släppte hunden på skogsvägen som går på västra sidan om Hallajänkkä. Ganska snabbt hade han uppe älg. Det var en riktigt orolig älg som snurrade runt Margith innan den gick över på Hallavaara. Därifrån blev det sken och gångstånd söderut. Vid Kåtaträsket släppte Phoenix älgen och vände mot Långträsk. Vid södra änden av Långträsk fick han upp ko med kalv. Det blev gångstånd till Espinäras marker. Där blev det stopp under flera timmar. Margith körde runt och fick fart på älgarna. Det blev stopp på nytt, nu väster om Tv-masten.

Jag gick med Bessy över södra spången som går över Aavajoki. Efter ett par rundor var hon vid bäcken. Under drygt en timme höll hon på med nattspår. Tio gånger simmade hon över. Bessy följde Aavajoki söderut. Till slut fick hon upp spåret där älgarna lämnat bäcken. Vid Paskalammi fick hon upp älg. Det blev först fast men övergick till gångstånd. Det fortsatte i drygt tre timmar i sakta gångstånd mot Haapasaari. Jag tog mig tillbaka till bilen. Efter kort fikapaus åkte jag till grusgropen.  Mycket riktigt kom ko med kalv över vägen med Bessy efter. Jag hoppades att Bessy skulle stanna vid ån. Men efter några försök så simmade hon över. Lyckligtvis fick älgarna ordentlig försprång och jag kopplade Bessy vid kraftledningen.

Jag åkte hem med Bessy. Sedan var det bara att åka till Långträsk för att få in Phoenix. Efter fyra ordentliga stötar lyckades  jag få full fart på kon och kalven. Phoenix var nära att komma till mig men vände efter älgarna. Han var trött efter att ha skällt i över 6 timmar och orkade inte följa. Vi kunde koppla honom på Kalles gård. Nu hoppas vi att under lördag och söndag så skäller hundarna älg på våra egna marker.

Phoenix tar rast

Tredje jaktdagen för oss och Phoenix började inte som vi tänkt. En av pejlen fungerade inte och vi fick lämna Bessy hemma. Det blev så eftersom Bessy skällt i 10 tim under gårdagens jakt. Margith och jag gick tillsammans i området som jag fick på lotten. Väärtikangas är ett riktigt fint område för jakt med hund. Enda vägen dit är en riktigt dålig skogsväg. Anders C och Anders S passade mellan sjöarna. Phoenix gick lugnt ut på sök. Vi stod på ett stort hygge när vi hörde att Phoenix tog upp älg. Kort efter kom en kviga travande snett mot oss med hunden efter. Kvigan passerade oss på 25 meters håll. På morgonen fick vi besked att vi inte skulle skjuta hondjur så kvigan kunde lugnt trava vidare över hygget. Hunden fick inte stopp på kvigan. Han kom tillbaka och vi började fortsätta norrut bort från hygget. På nytt tog han upp älg nästan på exakt samma ställe där han satte fart på kvigan. Även det här djuret gick över hygget. Troligen är det ett tvillingpar som håller ännu ihop. Vi hörde ett skott och fick veta att Marcus skjutit en kalv. Anders S ringde och meddelade att en 10-taggare passerade över myren nära hans pass. Vi skjuter inte tjurar som har 8-12 taggar så Anders lät tjuren fortsätta över myren. Phoenix tog upp även ett tredje djur som skenade utan att han fick stopp. Jag tror att Phoenix var lite sliten efter två intensiva jaktdagar. Vi hörde ett skott från passen mellan sjöarna. Anders S fick som plåster på såret skjuta en kalv. Phoenix fick vi hämta från Anders kalv. Efter en kort fikapaus gjorde vi ett nytt försök att få upp älg. Men efter drygt en timme kopplade vi Phoenix och vände tillbaka mot bilen. Dagens avskjutning i laget blev 1 tjur, 1 ko och 2 kalvar. Totalt har vi fällt 10 djur. Imorgon har vi paus från älgjakten.

Det viktigaste är att hundarna tar upp älg och får stopp på djuren. Att få skjuta för Bessy och Phoenix är ju det vi har som mål inför varje jaktdag. För det krävs både skicklighet och tur. Skickligheten består av att tyst kunna ta sig in på ståndet. Tur i att vindarna är stabila samt att djuren inte går in på grannmarkerna. Idag behövde vi inte ha tur eller skicklighet. Både Bessy och Phoenix skällde idag på andras marker. Phoenix var lite trög i starten. Kanske berodde det på hans fina arbete under gårdagen. Han sökte lite för snävt men han lyckades till slut få upp en älg. Det blev inte stopp på upptagsplatsen. Det blev direkt gångstånd. Ståndet gick förbi passlinjen in på Mattilas marker. Sven såg en tjur passera linjen. Ståndet fortsatte 5 km söderut där det blev sken. Phoenix stannade vid norra änden av Präntijärvi. En jägare ringde upp mig och sade att de hade kopplat hunden. Tjuren hade passerat jägaren i sken men som tur var stannade Phoenix vid en fälld älg. Jag fick åka en lång runda för att hämta hunden.

Bessy tog upp älg 500 m in på Kukkolas marker. Margith fick vänta vid vägen och hoppas att ståndet skulle röra sig mot henne. Bessy hade fast stånd i fyra timmar innan det sakta började röra sig längre in på Kukkolas marker. Jag hämtade Margith för att ta fika vid jaktkojan där övriga jägare började samlas. En kalv var skjuten och medan vi satt och grillade hörde vi ett skott. En ko eller kviga var skjuten. Efter fikat och grillning åkte vi en sväng hem för att rasta småhundarna och lämna våra vapen. När vi åkte tillbaka för att hämta Bessy såg vi att Kukkolas jägare höll på att samlas. De skulle gå drevkedja mot området där Bessy skällde. Vi sa att vi åker in till grillplatsen i Hajsu. Bessy skällde 500 meter från grillplatsen. Det blev en lång väntan i bilen. Innan drevkjedjan och passare var på sina platser hann vi slumra till flera gånger i bilen. Äntligen kunde vi höra drevkjedjan närma sig. Bessy fortsatte att skälla på samma plats. Plötsligt hade vi inte kontakt med hunden. Trackern visade att Bessy var offline. Skallet hördes inte längre. Jag ringde till hunden och visst skällde hon. Det märkliga är att älgen inte skenade iväg trots skrikande jägare. Vi fick tillfälliga kontakter med Bessy. Efter att drevkjedjan var klar skenade älgen långt in mot Puutikka. Bessy skällde i drygt 10 timmar. Vi kunde koppla henne knappt en timme efter att hon slutat skälla.

Inväntar Bessy

Då var årets älgjakt igång. Sex hundar i västra gruppen gick ut. Margith gick med Bessy och jag med Phoenix. Snabbt hade hundarna uppe älg. När Bessys älg gick över Hallajänkkä blev det sken och hon lyckades inte få stopp på en stor ko. Stora kor är fredade i laget. Samtidigt hade Phoenix ståndskall vid plåttornet. Han skällde utmed vägen fast stånd. När jag gick mot ståndet som var 50 meter från vägen blev det rörelse utmed vägen. Ståndet rörde sig hela tiden nära vägen. Jag tog pass väster om tornet för jag anade att älgen ville över. Så blev det, en ko rusade efter hunden.  Älgen stannade 10 meter från mig med Phoenix skällande. Fin ko så hon fick fortsätta över vägen. Det blev full rusning in på grannmarken. Jag kopplade Phoenix norr om rengärdan.

Under tiden hade ett hondjur blivit påskjutet. Två jägare med spårhundar spårade från skottplatsen. Spårarna satte ett märke där de slutade. Jag gick med Phoenix mot platsen för att ta över och släppa honom. När vi var knappt 100 m från märket rusade kvigan upp från ett dike alldeles intill oss. Snabbt släppte jag Phoenix. Han fick stopp på älgen efter 300 m. Jag gick snabbt fram och lyckades fälla djuret. Riktigt bra jobb av Phoenix. Först skällt i drygt 2 timmar och sedan ställa kvigan i den här värmen.

Slut på lidandet

Idag har vi haft älgmöte inför jakten. Vi inledde dagen med att städa och rengöra slakthuset.  Vi blir något färre jägare i år. Vi har beslutat i Äso att inledningsvis lägga avskjutningen efter medelnivå, vilket innebär 7 tjurar, 7 hondjur och 18 kalvar. Det verkar bli en varm vecka. Hoppas att nattkylan håller i sig en bit in på dagen. Älgar har vi sett under senaste veckorna. Jag kommer fortlöpande att lägga avskjutning under länken älgjakt. Hoppas att ni alla runt om i Sverige får en fin jakthöst.