Hundarna jobbar på
Det är bara att säga att Bessy ångar på. Margith släppte Bessy på Pörhönharju. Efter tio minuter var det igång, ståndskallet. Hon tycks ha en enorm förmåga att hitta och ställa älg. Det blev i nästan fem timmar som hon skällde. Margith hade varit ytterst nära att få kalven när djuren gick över en rågång. Hon fick göra en stor omväg på två kilometer för att komma i rätt vind. Efter att jag avslutat jakten med Phoenix gick jag för att hjälpa Margith. Innan jag kom i läge på norra Ruutilammimyren såg jag kalven gå 40 m före kon tillbaka in på Phörhönharju. Mycket svårt att komma i läge när kon bevakar hunden och kalven står upp till 30 meter vid sidan. Jag gjorde ett försök att komma i läge men djuren skenade iväg och jag kopplade Bessy.
Jag hade på morgonen släppt Phoenix i Haapasaari. Efter en dryg halvtimme fick han upp älg på gränsen till grannmarken på Mäntyvaaras sydspets. Ståndet rörde sig in mot Röyntänvaara. När en annan hund kom in på ståndet slutade Phoenix att skälla och kom tillbaka. Vid två tillfällen fick han upp älgar som direkt skenade iväg. Troligen fjolingar som var synliga i området. Jag började märka att Phoenix var trött eftersom söket blev snävare. Just när jag var beredd att avsluta jakten och kalla in Phoenix började han skälla 300 meter från mig. Han skällde riktigt bra. Jag stod stilla i nästan en halv timme innan jag tog mig närmare. Efter att jag sista biten tagit mig fram krypande kunde jag se ett stort djur, troligen en tjur. Det behövds inte mycket för att jag skulle få älgen i sken. Ett litet skrapljud från en kvist och djuret skenade iväg. Phoenix följde efter men fick inte stopp. Vid Akusjärvivägen kopplade jag hunden. I morgon får han vila. Hundarna har gjort riktigt bra ifrån sig. Bessy har varit helt underbar i arbetet. Tyvärr har det varit stolpe ut för vår del. Men som alla hundförare vet är det inte lätt att komma i bra läge.
Dubbla ståndskall
Margith släppte Bessy vid pass 12. Det tog bara två minuter så var älgen uppe. Det började med en rusning 400 meter. Det blev stopp på Aavakangas väster om Aavalammi. Samtidigt gick jag över södra spången över Aavajoki med Phoenix. Han markerade att det fanns älg framför oss. När jag släppte honom så drog han direkt iväg in på Mattilas marker. Där kom upptaget som snabbt övergick i sken. Ko och kalv kom förbi mig med Phoenix efter. Snabbt var han utanför Astrons täckningsområde. Bessy rörde sig närmare mig. Jag bestämde mig för att passa om Bessys älgar skulle fortsätta mot mig. Margith avancerade mot ståndet som hade övergått i gångstånd. Margith och jag höll koll på varann med Trackern. Ko och kalv kom närmare och plötsligt var djuren 50 meter från mig. Jag hade en fin smal öppning där jag planerade ta kalven. Kalven gjorde en snabb rusning och jag fick inte tillfälle att skjuta. Sakta men säkert rörde sig ståndet in på Mattilas marker.
Jag såg att Phoenix hade följt älgarna fram till bäcken där det blev några skall innan djuren gick över. Anders meddelade kort därefter att han skjutit på en kalv. Phoenix hade vänt tillbaka mot oss. Anders kunde inte hitta älgen så jag och Margith tog med oss Phoenix för att spåra upp kalven. Vid skottplatsen markerade han direkt och jag förstod att kalven blivit träffad. Phoenix hittade snabbt kalven. Det är alltid roligt när hundarna gör ett bra och effektivt arbete.
Bessy öste på för fullt på kon och kalven. Efter en välförtjänt rast med lite mat och kaffe körde Margith mig till Ruotimaa. Jag släppte Phoenix på nytt. Det tog 10 minuter för Phoenix att få upp älg. Han skällde på ko med kalv. Efter drygt en halv timme rusade djuren över Aavajokibäcken. Jag hjälpte Phoenix över bäcken. Han drog iväg efter spåren och fick fast djuren på Lappinvaara. Det blev gångstånd in på Hallavara. Där blev det fast i drygt en timme. Jag lyckades komma på 50 meter i mycket risigt område. För varje steg riskerade jag att avslöja mig. Jag väntade på läge men djuren rörde sig inte så att jag skulle komma till skott. Troligen fick kon känning av mig och drog iväg. Phoenix följde efter i tre kilometer. Det tog slut när djuren gick över Hallaoja. Phoenix vände tillbaka. Bessy hade samtidigt vänt tillbaka. Troligen skenade älgarna när en annan hund kommit på ståndet. Det blev en händelserik jaktdag med trötta hundar och trött matte och husse.
Bessy körde hårt
Även idag var det bara våra hundar som skulle ut. Båda var riktigt ivriga att komma iväg. Margith gick ut på Pörhönharju med Bessy. Jag och Phoenix skulle gå Haapasaari och Akusvaara. Vi släppte hundarna kl 6. Bessy hade direkt uppe älg och det stod fast på upptagsplatsen. Phoenix fick upp älg några minuter efter släpp. Älgen skenade nästa direkt. Han följde efter i 1 km. Han kom tillbaka till samma plats och det blev upptag men även den älgen skenade iväg. Vid Röytänoja på Övres marker fick ha upp tredje älgen. Där blev det fast på direkten. Grannlaget hade skjutit en pinntjur och det blev för mycket aktivitet inte långt från platsen där Phoenix skällde. Älgen drog norrut. På Mäntyvaara blev det stopp. Tyvärr kunde jag inte höra skallet men fick reda på av det andra laget att han skällt älg ett bra tag. Efter tre timmar vände jag tillbaka för att hämta Phoenix. Jag släppte honom på nytt i Haapasaari. Han lyckades inte få upp fler älgar.
Bessy hade en riktigt bra jaktdag. Dagen varvades av fast stånd till lugnt gångstånd. När Margith började smyga mot ståndet började djuren röra på sig och rörde sig mot vägen. Risken var att älgarna skulle komma över på grannmarken. Margith gjorde en runda och älgarna vände tillbaka. Margith lyckades vid ett flertal tillfällen komma på ståndet utan att få rent skottfält. Bessy skällde på ko med en kalv. Efter fyra timmar gick djuren över vägen in på grannlagets mark. Där fortsatte hon att skälla i ytterligare åtta timmar. Jag gick in i markerna för att försöka få kon att skena iväg med kalven. Vid tredje tillfället lyckades jag få fart på kon som skenade tillbaka in på våra marker. Bessy följde efter i 4 km innan hon gav upp. Hon hade skällt i 12 timmar. Vid flera tillfällen var hon uppe i över 90 skall per minut. Vi fick tillbaka henne kl 19.15. I morgon får hundarna och hundförarna vila.
Inga upptag.
Idag var det bara våra två hundar Bessy och Phoenix som skulle ut för att söka älg. Margith gick med Bessy på Naatselkä. Phoenix följde med mig utmed kraftledningen och in på Hallavaara. Bessy fick tidigt upp spår. Hon följde spåren fram till Aavajoki där djuren gått över. Bäcken är bred och hon försökte under lång tid ta sig över. Hon ville inte lämna övergångsplatsen. Margith hämtade henne och de fortsatte sedan från utgångsläget. Phoenix sökte riktigt bra men utan att lyckas hitta älg. Hallavaara var tom. Bessy kom inte riktigt igång med att söka i vida svängar. Det blev mer ett rotande. Vi tror att det är löpet som är på gång och det gör att hennes fina sök inte kom fram idag. Vi får se imorgon när vi tar ett område där älgar varit synliga. Idag lyckades Thilo skjuta en kviga som kom in från grannmarkerna. Kvigan vände om efter skottet. För att vara på den säkra sidan bestämde vi att jag följer spåren med hund. Phoenix gjorde ett klockrent arbete och hittade älgen som låg drygt 100 m från skottplatsen. Vi avslutade dagen vid Naatselkäkojan med att grilla och prata med övriga i laget.
Första jaktdagen
Då var det återigen älgjakt. Många har väntat på premiären, så även vi. Det verkade som att hundarna också väntat att komma igång på riktigt. Phoenix fick följa med idag och Bessy var riktigt besviken att det inte var henne vi tog med på årets första jaktdag. Passarna var ute på sina pasställen när vi släppte Phoenix på Koivumaa. Med full fart var han direkt ute på sök. Koivumaa som var tom på älgar var snabbt genomsökt. Han drog iväg en sväng in på Hirvivaara och sedan tillbaka till Koivumaa och rakt över på Sulkkakallio. Efter två timmars ivrigt sökande hade Phoenix fast stånd på älg. Han var då 1 km från oss. Han skällde för fullt intill Aavajokibäcken. Tyvärr var det inne på grannlagets marker. Vi fick tillstånd av deras jaktledare att gå på ståndet. Två timmar efter upptag var vi framme. Phoenix öste på för fullt. Jag lyckades komma på 30 meters avstånd och kunde se att det var ko med kalv. Kon fick syn på mig. Älgarna hoppade ner i bäcken och drog vidare västerut. Phoenix lyckades ta sig över och drog efter i drygt 1 km. Aavajoki är full med vatten och när Phoenix äntligen var tillbaka var det inte så lätt att komma över. Efter många försök tog han mot till sig och lyckades komma över.
Vi fick gå igenom riktigt jobbiga marker och det tog en hel del kraft av oss. Men det hör till för oss hundförare att många gånger ta ut sig för att lyckas. Att inte ge upp trots att markerna är fulla med vattenfyllda gropar med nästan ogenomträngliga risskogar.
Phoenix lyckades inte få upp någon ny älg. Vi tog oss tillbaka till grusgropen och då hade vi varit ute i sju timmar. Jag meddelade jaktlaget att dagens jakt avslutas. Under dagen hade Mats haft turen på sin sida och lyckats skjuta en älg. Bruce hade skällt på en kviga i fler timmar. Nu vila och imorgon tar vi nya tag.


