Segerlund.net

Jag går en intressant studiecirkel som ger kunskap i hur eftersök på björn ska bedrivas. I maj gör vi teori- och skjutprov. Det är faktiskt ganska stor skillnad mellan eftersök på älg och björn. Men likheten är ändå lika vad gäller att göra ordentliga skottplatsundersökningar. Att eftersöka björn kräver betydligt mer planering och fler personer och hundar som deltar. Förhoppningsvis behöver jag inte organisera björneftersök, men det är ändå bra att ha lite kunskap.

Skyttesimulatorn är på Station 30 – 31 mars. Om önskemål finns kommer det att finnas möjlighet att skjuta även på lördag och söndag.  Eventuell skytte på lördag och söndag måste anmälas till Sven Saviniemi.

Varje måndag med start 28 mars kl 18.00 är det samling i Hallen.

Årets kretsmöte i Haparanda avklarades under onsdag kväll. Utöver sedvanliga årsmötesärenden togs  utbildningarbehovet upp. Eventuellt startar utbildning i eftersök. Intresserade från vårt jaktlag kan intresseanmäla sig till mig så vidarebfordrar jag anmälan till kretsen.  Kretsårsmötet ställde sig bakom  skytteföreningarnas planer i arbetet att anlägga ett skyttecentrum i Vuono. Jägarnas del i detta är att flytta älgbanan till Vuono. Efter årsmötet var det möte om årets älgjakt och tilldelning. Mötet beslutade att bibehålla samma tilldelning som förra året. Det framkom att det finns måttliga skogsskador och att det även fnns områden med större skador. Det som brister i kretsens gemensamma älgavskjutning är att ÄSO skjuter ca 1 älg mindre per tusen hektar jämfört med A-områden.  Här har vi ett uppdrag att lösa. Genomgång av den nya älgförvaltningsförslaget var sista punkt under kvällen.

Lite om förslaget på ny älgförvaltning

Regeringen föreslår att det nya förvaltningssystemet träder i kraft den 1 januari 2012, men älgjakt får ske enligt äldre föreskrifter till och med den 29 februari 2012.

Nuvarande A- B- och E områden omregistreras till licensområde utan ansökan om de medger avskjutning av minst en kalv om året och i övrigt är av sådan beskaffenhet att de är lämpade för älgjakt. K-områdena, det vill säga den möjlighet som idag finns att jaga kalv på små marker under kort tid, blir kvar.

Ett nytt krav som förs in i jaktlagen är att älgskötselområdena ska vara så stora att området medger en avskjutning av 10 vuxna älgar årligen. Regeringen kan göra undantag från detta krav. Tidigare var gränsen mer otydlig; man talade då om att området skulle hålla en i huvudsak egen älgstam. Älgskötselområden kan därmed vara mindre än de nuvarande. Trots detta bör de befinliga områdena kunna vara kvar om länsstyrelsen bedömer att de gynnar älgförvaltningen.

En fälld älg måste rapporteras inom två veckor för att möjliggöra för älgförvaltningsgruppen att följa upp älgjakten vid ett tillfälle under pågående jakt. Vid kraftiga avvikelser från uppsatta mål ska gruppen till länsstyrelsen ge förslag till åtgärder som bör vidtas.

Markägarna och jakträttshavarna har tre representanter var i gruppen. I de tre nordligaste länen ersätter en representant för rennäringen en av jägarrepresentanterna. Till ordförande i gruppen utses en markägarrepresentant som även har utslagsröst.

Övergripande mål för älgstammen formuleras av de viltförvaltningsdelegationer som har upprättats vid länsstyrelserna. Mål för älgförvaltningsområdet formuleras av älgförvaltningsgruppen som finns för varje område, men fastställs av länsstyrelsen eller dess viltförvaltningsdelegation. Älgskötselområdena har älgskötselplaner som styr hur älgförvaltningen ska ske på deras område.Älgförvaltningsgruppen ska bland annat upprätta en förvaltningsplan för förvaltningsområdet genom dialog med de älgskötsel- och licensområden som ingår och med grund i inventeringar och övriga faktaunderlag.