Segerlund.net

Idag var det riktigt många hundar ute i västra laget. Totalt sju hundar fick komma ut för att ställa älg. Trots mängden hundar så blev ingen älg skjuten.  Margith gick med Bessy och jag med Phoenix. Bessy kom i kontakt med älg men det var djur som bara skenade. Jag släppte Phoenix vid plåttornet, pass 17. På andra sökrundan fick han upp älg. Det blev fast stånd på platsen 150 meter från mig. Föret var något skarpt så det var inte lätt att komma på ståndet. För varje steg fick jag verkligen se upp att inte göra några misstag. När jag var på 80 meter såg jag Phoenix i fullt skall samt en skymt av älgen. När jag var på 50 meter stannade jag för det gick inte att ta sig närmare. Älgen var riktigt sur på hunden och gjorde flera rusningar efter Phoenix. Ståndet kom närmare mig för varje rusning och jag kunde se att det var en kviga. Eftersom vi skjutit vår andel av hondjur så var det bara att lyssna och titta på Phoenix fina arbete. Efter ett tag kom en annan hund in på ståndet. Det blev oroligt och kvigan skenade in på Kukkolas marker. Det blev stopp vid Hallajärvi. Efter att en tredje hund kom på ståndet så skenade kvigan på nytt. Phoenix lyckades få stopp efter 2 km. Efter lång väntan körde jag in efter Haisuvägen. Jag gick mot ståndet för att försöka få in hunden. Jag var inte säker om det var kvigan som han skällde. Det var massor av älgspår i området. Ståndet vände tillbaka och det blev på nytt stånd vid Hallajärvi. Där skällde han i ett par timmar. Jag stod på vägen och hoppades att ståndet skulle komma mot mig. Återigen kom en hund in på ståndet. Som tidigare blev det nästan direkt rusning. På pejlen såg jag att det kom i riktning mot mig. När älgen passerade vägen med Phoenix efter, samt Malins hund, såg jag att det var samma kviga som Phoenix återigen försökte få stopp på. Det blev bara kortare stopp. Phoenix följde efter i flera km. När han hade passerat Naartijärvi gav han upp och vände tillbaka. Klockan två kunde vi koppla Phoenix.

Phoenix och kvigan

Fredagar är våra styckningsdagar. Idag hade vi två kalv och en kviga att stycka. Ett riktigt bra arbete gjordes av oss elva som kom till styckningen. Efter fyra timmars arbete var allt klart, styckning, delning samt diskning och städning. Det blev riktigt bra köttfärs och styckningsdetaljer. I morgon fortsätter vi jakten. Har vi tur med vädret under november så har vi åtta jaktdagar kvar. I västra har vi 1 kalv och tre tjurar kvar att skjuta. I östra är det 1 kalv, 2 kvigor och 2 tjurar kvar att skjuta.

Östra lyckades med att få en kviga och en kalv under söndagens jakt. I västra så uteblev skottchanserna. Vi släppte Phoenix på Kalavaara. Han sökte igenom området utan att hitta älg. Han var en sväng upp på Hirvivaara. Vi kopplade hunden efter 3 timmar. Det var först jaktdagen för i år som han inte fick upp älg. På onsdag är det jakt på nytt.

Idag var det dags för Bessy att komma ut och ställa älg. Plusgrader och sydliga vindar var perfekt väder för älgjakt. Margith och jag gick tillsammans. Phoenix fick vila efter onsdagens långa jaktdag. För mig var det första gången för i år som jag gick ut på Ruotimaa. Bessy startade med att göra en runda in på Kukkolas marker. Efter en timme in på jaktdagen började hon skälla älg på Aavakangas. Bessy var igång efter löpet. Nu gällde det att avvakta hennes arbetet. När jag märkte att ståndet började röra sig norrut gick jag västerut så att älgarna skulle komma mot mig. Jag stannade 80 meter från ståndet. Efter några minuter gick djuren loss och Bessy tystade. Jag såg att ko och kalv kommer emot mig. Tyvärr valde djuren en alltför närgången väg. På 5 meters avstånd passerade älgarna mig. Det fanns ingen anledning till att ens försöka skjuta. Djuren var nu på väg i riktning mot Margith. Jag väntade på skottet med det uteblev. Djuren passerade henne i full fart på 50 meters avstånd. Det blev ett långt förföljande utan att Bessy åter kunde ställa djuren. Fyra timmar efter släpp kom Bessy tillbaka och vi avslutade dagens jakt. Flera av hundarna hade uppe älg. Inga älgar sköts den här lördagen. Vi avslutade dagen i jaktkojan.

Igår körde vi den andra onsdagsjakten. Det blev en riktigt bra men lång jaktdag. Östras gäng var på besök och jagade med oss. Sex hundlag men endast två passare jagade från Haapasaari till Hallavaara. Ganska snabbt kom meddelanden om att hundarna hade uppe älg. Margith och jag gick på Pörhönharju med Phoenix. Nästan direkt hade han uppe älg. Tyvärr blev det rusning över på Kukkolas marker. Margith såg att det var en ensam ko som korsade vägen. Snabbt fick jag in Phoenix och vi kunde börja på nytt. Alf-Göte meddelade att hans hund tagit upp en djur som rusade mot ån. Jag bad honom vara uppmärksam om att det kunde vara en ensam kalv. Kort därefter hörde vi skottet. A-G meddelade att han skjutit kalven som sakta flöt med strömmen. Just nu är det ganska mycket vatten i Keräsjoki. Kalven fastnade i en björk som fallit ner i ån. Jag åkte för att hjälpa till med kalven. Margith fortsatte ensam med Phoenix. När jag var på väg mot ån började han skälla. Nu var det riktigt spännande. Jag kunde höra hundens skällande väster om Ruutilammi. Skulle det bli älg för Margith och Phoenix. Innan Margith hann fram började ståndet röra sig. Flera gånger blev det stopp men utan att Margith hann fram. Hon meddelade att det rörde sig om ett stort djur. Jag och A-G hade ett riktigt hårt jobb att få upp kalven. Först hade jag varit hemma och gjort en hake med vilken jag drog in kalven mot stranden. Skönt att inte behöva vada ner i det iskalla vattnet. Det kändes riktigt bra att A-G fick kalven. Kon sköts vid Aavajoki i början av jakten.

Phoenix fortsatte att skälla och ståndet gick över på Mattilas marker. Jag hämtade Margith och fick se spåren. Visst rörde sig om ett riktigt stort djur. Vid tolvtiden hade alla andra kopplat hundarna. Jaktlaget samlades vi Naatselkäkojan för fika och grillning. Därefter blev det hämtning av kalven. Vi såg på mejlen att Phoenix rusade tillbaka mot Kattilasaari. Nytt upptag och ståndet rörde sig mot Kukkolas marker. Margith körde mot jaktkojan för att försöka koppla hunden. Hon kunde se att det rörde sig om ko med kalv samt ett stort djur troligen en tjur. Margith hann inte se huvudet innan djuret försvann in i skogen. Det blev ett långt arbete för Phoenix. Jag var och stötte tre gånger vid Kallajärvi. Varje gång fick han snabbt stopp på djuren. Tjuren hade lämnats och han skällde på kon med en riktigt stor kalv. Det blev mörkt och Phoenix fortsatte att skälla. Efter 11 timmars skällande gav han upp och jag kunde koppla en mycket trött älghund. Jag måste säga att han är en riktigt duktig älghund.

Ko och kalv

Kon tittar på mig