Segerlund.net

Klockan ett på natten började Bessy skälla, Farkas stämde in. Jag förstod att det var älgar som rörde sig i vinternatten. Ko med kalvar passerade gården och gick mot ån för att äta av enris. Jag bestämde mig för att ta Bessy på spårövning under dagen. Termometern visade −25 grader på lördags morgonen. Med bra kläder är det inte alls svårt att vara ute trots kylan. Bessy spårade utan problem. Vi kom så nära att hon började vädra efter älgarna. Älgarna hade gått in i ett besvärligt risområde så jag avslutade spårträningen. Farkas är varje dag lika ivrig, han vill komma ut och skälla älg. Han har svårt att trappa ner efter en lång jaktsäsong.

Bessy spårar älg

Farkas vill till älgskogen

Året närmar sig sitt slut och vi inväntar nyårshelgen. En grej som jag har svårt att förstå är kanonaderna med nyårsraketer. Det är många hundar som mår dåligt och blir rädda för allt som smäller för all framtid.  Vi hade en jämthund, Stella, hon blev skotträdd. Hur hon blev det är jag inte säker på. Jag sköt fem älgar för henne men sen var det kört. Varje gång hon kom i kontakt med älg så kom hon tillbaka till mig. Stella var enormt rädd för smällare och nyårsraketer. Det fanns inga trygga ställen för henne när hon hörde raketerna vina och smälla. Catrin har en liten hund som är enormt rädd för smällare. Fiona och Bella kommer hit till Kattilasaari under nyårshelgen. Här i byn är det inte många raketer som bryter tystnaden. Har man en hund som är rädd för smällare och bor i en tätort så finns inget annat än att åka till glesbygden och hitta lugnet.

Vi fick 10 cm kall nysnö igår så snödjupet är väl drygt 30 cm. Det är än så länge inget problem för viltet att hitta föda. Efter jobbet åkte jag till Kalix och hämtade lilla Julia. Catrin hade med henne från Luleå. Vid Långträsk fanns det flera älgspår över vägen. Älgarna befinner sig vintertid i markerna öster och nordost om Långträsk. Där finns bra marker med skydd och mat.

Margith och jag önskar alla Segerlund.net läsare en riktigt God Jul. Vi fick en minnesvärd höst med många fina jaktupplevelser. Jag sätter två bilder på det som kom nog att bli hösten mest minnesvärda händelser. Det är när Margith sköt 10 taggaren för Farkas och när jag sköt kalven för honom. Kalven som gled ut på på isen.

Tiotaggaren och jägarna

Isjakt

Just nu väntar jag med spänning på sista provprotokollet. Det kommer att bli intressant att se hur många poäng Farkas lyckades plocka vid sista provet. I kväll gjorde vi en sväng till Storsien och tittade till huset. Det var betydligt mer snö borta i Sien än vad vi har här i Kattilassari. Vi har haft flera dager med kyligt väder trots det fortätter lätt snö att falla.

I Haparanda har vi bildat Haparanda Skytteallians. Föreningens är en sammanslutning av alla skytteföreningar och jägarkåren. Föreningen kommer att verka för att skapa ett skyttecentrum i Vuono. Det är en stor utmaning och det kommer att krävas mycket arbete att förverkliga detta. Om det här blir verklighet så har även detta varit en lång väntan. På 60 talet påbörjades planerna, ritningar ritades. Tyvärr saknades penningresurser för att förverkliga anläggningen. Nu tar vi nya tag. Från jägarsidan planerar vi att flytta älgbanan. Förutom 80 meters viltmål planeras även 60 meters viltmål, sporting och trap. Skyttecentret ska förutom jaktskytte även bestå av skyttehall 25 meter, utomhusbana 25 och 50 meter och 300 metersbana.  Området ska få bra bana för pistolfält.

Snön har även kommit till våra trakter. Vi har nu mellan 10-15 cm snö. I går fick jag uppdrag av polisen att besöka platsen där ett rådjur blivt påkörd och dött. Tyvärr hade bilföraren lämnat ringa uppgifter om olyckan. Det jag hade att gå efter var att olyckan skett utmed Kattilasaari/Keräsjokivägen och nära Wittikko, djuret hade blivit påkört under natten samt att föraren av bilen inte märkt ut platsen. Jag fick samtalet klockan 15.30. Resultatet av min spaning efter det döda djuret blev lika med noll. Snö och vind gjorde att spåren var bortblåsta.  Tänk att än idag är det bilförare som inte vet att man är skyldig att märka ut platsen där kollisionen skett.