Segerlund.net

Så var det dags att jaga av Kattilasaari och Haapasaari. Vi hade bestämt oss för att låta Farkas vila idag. Pensionären Athena fick komma ut. Direkt när vi tog ut henne från bilen kände hon av älg. Anders C meddelade att han hört brak söder om pass 19. Athena var redan på väg mot älgen i rätt vind. Det tog inte länge innan vi hörde henne ta upp. I pejlen kunde vi se att det rörde sig mot stora kraftledningen. Älgen fick vind av passen och vände norrut. Innan Akusjärvivägen fick hon stopp på nytt. Men nästan direkt var det sken igen. Athena orkade inte riktigt med förföljandet. Ronja tog vid och följde älgen fram till Keärsjokiån där djuret gick över. Två skott kom från pass sju. Sam E. meddelade att han skjutit på en tjur och ville få dit hundförare. Jag och Margith hoppade in i bilen för att ta oss an eftersöket. Margith stannade på pass utmed vägen. Jag åkte hem för att hämta Farkas. Vid pass 7 frågade jag Sam var älgen stod vid skottögonblicket. Farkas kände direkt av spåren och började gå snett mot vägen. Plötsligt slet han nästan linan ur mina händer. Med stor kraft började han dra. Jag förstod att tjuren for upp och rusade iväg. Jag tog av Farkas selen och han fick ta upp jakten. Då kom det två skott från vägen. Margith hade stått rätt. Farkas började skälla på åsidan av vägen. Margith sköt på nytt och gjorde därefter tecken åt mig att nu var det klart. Bessy fick komma till tjuren och visade stort intresse. Vi släppte Athena på nytt men fick koppla henne för att söka en kalv som Håkan skjutit. Hon hittade snabbt kalven. Roligt att Athena fick komma ut och visa att hon kan älgjakt och spårarbete. Två kvigor, en kalv och en tjur fick vi idag.

Bessy skäller

Athena tar rast

Redo för transport med märkband i hasen.

Vi fick återigen en fin jaktdag med vackert väder och mycket jakt. I dag var vi fyra hundförarlag och arton passkyttar. Jag hade planerat jakten väster om Ylinen Naartijärvi fram till Långträsk. Jag och Margith hade området från södra änden av sjön mot Mattilarået. Tidigt på morgonen var redan en liten tjur och en kalv skjutna. Farkas fick ganska tidigt upp älg utan att få fast djuret. Jag meddelade åt passkyttarna i Hallajänkkä att Farkas kommer med älg. Mycket riktigt blev en kviga skjuten när hon korsade myren. Vi hämtade hunden vid älgen och tog rast. Därefter släppte vi Farkas på nytt . Värmen gjorde det inte lätt för oss. Jag såg på pejlen att Farkas på nytt var igång med älg. Det bar återigen rakt norrut. Efter ca 1,5 km fick han stopp på djuren. Vi var i fel vind och fick påbörja en runda för att komma rätt. Vid sockenrået gick vi upp mot Hallavara. Margith påbörjade att försiktigt ta sig fram till ståndet. Hon kom att få ett tufft arbete för att komma till skott. Kon och kalvven rörde sig söderut. Farkas ståndarbete var helt perfekt. Jag hade tagit mig framåt och hade kommit ikapp Margith. Jag såg hon försöka hitta rent skottfält. Då plötsligt kom skottet och kalven föll direkt. En mycket trött Farkas tog välförtjänt vila vid kalven. Idag fick vi 3 kalvar, 1 tjur och 2 kvigor

Farkas vid kalven

En glad hundförare

I dag körde vi igång 2012 års älgjakt. Vid morgonmötet lottade jag ut passen. Även hundförarna drar lott om vilket område respektive ekipage ska gå i. Margith och jag gick Marjakangas och Ruotimaa/Aavakangas. Vi släppte Farkas vid Hirvijärvi kl 06.05. Norra delen av Marjakangas var tom. Jag kopplade Farkas och vi började gå mot Ruotimaa. Innan Järvenpääjänkkkä släppte jag hunden. Det var tungt att ta sig över myren. På Ruotimaa tog vi första kafferasten. Farkas drog norrut. Drygt 500 meter från oss kom så första skallet klockan 08.20. Det blev direkt fast stånd. Vi avvaktade ett bra tag innan vi började gå på. Jag gjorde första två försöken att gå på ståndet.  Tyvärr misslyckades jag att komma till skott. Kalven var hela tiden intill kon. Margith gjorde därefter två försök med samma resultat. Kon och kalven for iväg. Farkas fick stopp varje gång på nytt efter att kon fått känning av oss. Vi stod på Aavajärvivägen när djuren gick sakta över vägen in i Kukkolas marker med Farkas alldeles inpå. Farkas hade då skällt i nästan tre timmar. Han kom tillbaka vid tvåtiden.

Thilo och Görg sköt var sin tjur. Anders S fick en kalv. Östra laget fick en kalv.

Kafferast

Tillbaka efter sökrunda

Glada miner vid återsamling

Det blev en en tuff och intressant provdag. Jag träffade provdomaren Lasse L kl 04.00. Under natten hade regnet öst ner. Jag släppte Farkas kl 04.40 och då hade regnet åter tilltagit. Farkas gjorde fina sök. Klockan gick men inget upptag. Jag började misströsta och funderade att hunden kommer inte att få upp älg. När det var tjugo minuter kvar då hörde vi första skallet. Vi väntade in 90 minuter och Farkas skällde fast under hela den tiden. Äntligen en kopp kaffe och smörgås. Vi fick stöta hårt innan kon och kalven tog till sken. Nu gällde det att hunden åter fick fast älgarna. Lasse hörde Farkas skälla rakt söderut. Vi hade nu en bra bit att gå. Återigen gällde det att vänta in. Helt genomblöta i det kraftiga regnandet  började vi röra oss mot ståndet. Farkas skälla mycket intensivt. Vi såg älgkon i vad vi trodde var en djup grop. Vattnet flög i kasskader när kon slog mot hunden. Hade kalven fastnat i en lergrop? Jag kallade på hunden utan resultat. Älgarna var kvar trots mina inkallningsförsök. Vi gick närmare och på 10 meter såg vi att djuren stod i Aavajokibäcken. Då bar det återigen iväg med Farkas efter. Det blev en bra provdag.

I dag var jag ute med Farkas.  Han försvann snabbt ut på sök. Han kom säkert på spår och for iväg i medvind. Tyvärr hade jag inte full koll på nya pejlen så jag fick söka ett bra tag. I Keräsjänkkä hörde jag att han skällde ca 1,5 km norr om Pörhönharju. Efter att Farkas skällt fyra timmar kom jag på ståndet. Sista femtio metrarna fick jag krypa. Trettio meter från ståndet såg jag att det var en mycket stor tjur han skällde på. Jag kunde inte få någon bra bild på tjuren. Allt ris gjorde det omöjligt med teleobjektivet. Tjuren hade fejade mörka horn med 16-20 taggar. Jag försökte komma närmare men då gick tjuren loss. Platsen där Farkas skällt på tjuren var helt nedtrampat.  Jag kallade in Farkas. Han var enormt lerig och var rejält trött i värmen.